En museivärds uppdrag…

… handlar främst om att möta alla ni trevliga besökare som kommer till gården. Men genom årens lopp består också ett annat viktigt uppdrag! Och det är att ta hand om ogräset på innergården eller framför porten (den så kallade stenoren). En del beundrar vårt slit, andra säger att det var bättre förr – men jag vet inte – titta på bilderna och se själva. Då som nu är det hur som helst ett oerhört tålamodskrävande arbete! Och giftiga preparat vill vi inte hälla ut på vår gård!

Museivärd som ogräsrensar. Foto G Hultzén 1949

Museivärden rensar ogräs på stenoren år 2010.

Dagens blomma – Gurkört

Vilken kraft och skönhet denna ettåriga ört innehåller. Redan på de gamla grekernas och romarnas tid ansågs gurkörten inge lugn och mod. Färgen lär ha tilltalat Ludvig XVI så till den milda grad att han lät plantera örten vid slottet i Versailles. I Gamlegårds trädgård gömmer den sig och vill inte riktigt visa sig förrän nu, lite senare på säsongen. Men vad gör väl det? I dessa förkylningstider kan jag plocka några blad och göra en kopp te. Det lindrar och sänker febern om den rasar i kroppen. Och har du smakat på blommorna? De smakar verkligen gurka!

Gurkört (Borago officinalis)

Gurkört (Borago officinalis)

Ingången till vättarnas land…

… har öppnat sig på innergården straxt intill brunnen. Jag har berättat för många skolbarn om vättarna som lär bo under gårdsplanen. Vättarna som man skall hålla sig väl med och inte glömma att varna innan hett vatten slängs ut. De kan ju bränna sig och bli arga och på så sätt skapa oreda på gården. Tänk om Anja och jag har slarvat denna sommar med att ropa innan vi har gasolbränt innergårdens ogräs och råkat bränna en vätte i farten? Eller är det bara de häftiga regnen som sköljt sanden med sig och fått de numera tomma vattenådrorna att rasa in? Jag måste minsann fråga vättarna!

Vättarnas ingång?

Vättarnas ingång?

Ett skepp i kvav?

Dagens blomma – Rosenskära

Även om hösten nu har gjort sitt intåg i Gamlegårds trädgård, lyser ändå vissa blommor mer än andra. Rosenskäran i runda rabatten är verkligen sådan. Den är kaxig i sina olika färger och påminner mig om våren då jag stoppade ner dem i sina fördrivningskrukor hemma i Lund. Nu är de stora, vilda, glada och älskade av mig, precis som av insekterna.

Rosenskära `Early summer´(Cosmos bipinnatus)

Rosenskära `Pink parasol´(Cosmos bipinnatus)

Rosenskära `Early summer´(Cosmos bipinnatus)

Då och nu

Många besökare undrar om trädgårdens växter verkligen kommer från den tid då Hanna och Jöns bodde på gården. I ärlighetens namn har många växter kommit dit under museets skötsel. Jag försöker välja ut växter med omsorg och med mottot att de ska ha funnits under tiden fram till Hannas bortgång (år 1922) i södra Sveriges trädgårdar. Men en hel del av växterna kan genom bildbevis bekräftas, till exempel Plymspirean (Aruncus dioicus). Den är en traditionell torparväxt och många känner igen den med värme i sina hjärtan!

Här syns den ståtliga Plymspirean. Fotograf okänd, troligtvis 1956.

Plymspirea (Aruncus dioicus) år 2010

Plymspirea (Aruncus dioicus) år 2010

Ett par blommande plommonträd…

… mötte mig i våras när jag passerade östra sidan på gården. Jag fångade de skira med kamerans hjälp och nu när jag häromdagen gick samma väg mötte mig en ny syn. Med hjälp av pollineringsexperterna (Herr Bi och fru Humla) har nu trädet små plommon på sina grenar. Träden är ännu inte så stora, nysatta för bara några år sedan, men har ändå denna ljuvliga gåva att ge! Det är bara att buga med vördnad för de flitiga insekternas hjälp och trädens kraft att ge! Liten men stark…

Plommonblommor (Prunus domestica)

Plommonblommor (Prunus domestica)

Allmänt gulplommon (Prunus domestica)

Victoria (Prunus domestica)

Victoria (Prunus domestica)

Nu är det dags…

… att skörda humlekottarna. Så här i början av september börjar kottarna att få en brunaktig nyans och då är de klara för nedplockning. Förr i tiden togs de försiktigt ner med rankorna från humlestängerna för att köras till gården. Där satte sig både ung och gammal för att plocka loss de söta honblommorna som sitter i täta skikt som bildar en kotte eller ”humlekopp”. Under plockningen berättades många sagor, historier och det sjöngs sånger. Sedan skulle humlekopparna torkas i 4-5 dagar innan de sedan kunde användas till ölbrygden.

Humlekottar (Humulus lupulus)

Humlekottar (Humulus lupulus)

Humlekottar (Humulus lupulus)

Dagens blomma – Rödkvanne

Jag har försökt fånga Rödkvannens urläckra blomknopp och dess utveckling till färdig blomma. I den magra jorden växer den sig inte så stor och den har haft det tufft denna torra sommar. Men nu är den där och den vill ha uppmärksamhet. Straxt intill står den vanliga kvannen, grön och stolt, men den har inte samma dragningskraft. Förr i tiden ansågs kvannen skydda mot allt ont, speciellt häxeri. Jag hoppas den skyddar gården mot allt ont även nu.

Rödkvanne (Angelica gigas)

Rödkvanne (Angelica gigas)

Rödkvanne (Angelica gigas)

Rödkvanne (Angelica gigas)

En inspirerande plats!

Det är viktigt att besöka andras parker och trädgårdar för att inhämta inspiration. Jag har nu varit på praktik på Katrinetorps landeri i Malmö. Det är en vacker herrgård från 1800-talets början. Trädgården sköts av trädgårdsmästare Ahmet Becarevic och det är minsann ett gediget arbeta han utför! Den 5:e september var det Skördefest då köksträdgårdens grönsaker och blommor såldes med hjälp av vänföreningen Katrinetorps vänner. Jag själv var på plats för att hjälpa till och se hur det hela gick till. Full av goda idéer och spännande utvecklingsmöjligheter fyller nu mina tankar. Borde inte Östarp också ha en liknande höstfest? Jag vet att många saknar Östarpsdagarna och Häst och kulturdagen som vi genomförde för några år sedan. Det är viktigt att samlas runt höstens fägring för att samla kraft inför den mörkare årstiden! Eller hur?

Margaretasalens underbara dukning gjord av Gaby och Kerstin

Gräskronor tillverkas av mig och min klasskompis Kerstin Ahlin

Pigan Sigrid bland blommorna