Dagens växt – Äpple

För första gången har det blivit ett väldigt avlångt äpple på melonäppleträdet. Äppleträden i fruktträdgården är ännu inte så gamla och hittills har det alltså inte blivit så mycket frukt. Hanna och Jöns träd är borta sedan länge och museet har alltså påbörjat en återplantering av gamla sorter som kan ha funnits i trädgården. Melonäpple är en sort som vandrade in från Tyskland i slutet av 1700-talet eller i början av 1800-talet. Här i södra Sverige har det även kallats för citronäpple och det lär vara ätmoget i december-januari.

Melonäpple (Malus domestica)

Äpplen av Gyllenkroks Astrakan låter så tjusigt på något sätt. Men så lär det ju också härstamma från den östgötska släkten Gyllenkrok som en gång i tiden ägde gården Regnholm i norra Östergötland. Jag är östgöte från början men måste medge att jag inte riktigt vet vart denna gård har funnits eller kanske finns kvar. Om någon vet bättre än jag så skriv gärna ett inlägg och berätta för mig och alla andra. Hur som helst så sägs det att äpplet uppstod från en fröstam år 1851 och att den sedan spreds över hela norden och blev ett av våra populäraste sommaräpple. Det var nämligen ätmoget redan i september.

Gyllenkroks astrakan (Malus domestica)

Dagens växt – Benved

Ibland blir jag bara stående och stirrar på något som är så utsökt att det tar andan ur en! Som benvedens klarröda frukter. Sakta öppnar den sig och där innanför döljer sig en orange kula som är det lilla fröet. Benvedsbusken i trädgården har vuxit sig stor och pampig och är nu ett träd. Än så länge är det svårt för er som besöker trädgården att ta er fram för att se dessa små underverk. Runt om växer nämligen en massa snöbärsbuskar som jag framöver kommer att gräva bort alltmer. Det kommer jag att återkomma till här i bloggen. Men när den väl är befriad då vill jag sätta en bänk därunder så att ni också kan förföras av dessa vackra men giftiga bär! Visste ni förresten att benveden har gul ved som förr användes till att bland annat göra små spolar till spinning av ull.

De vackra frukterna på Benved (Euonymus europaeus)

Benved (Euonymus europaeus)

Dagens växt – Hassel

Hasselbuskage finns det gott om i trädgården. De används flitigt till störar och tvärslåar när halmtaken byts. Torkade hasselblad kan även användas till djurfoder. Tidigare i höstas fanns det en hel del hasselnötter men nu när jag gick en runda för att leta var alla redan försvunna. Kanske är det ekorrarna som redan har plockat in dom för att fylla sina vinterförråd. Nu såg jag att hasselbuskarna redan har utvecklat sina hängen och plötsligt blev jag medveten om att detta är ett löfte om en vår…

Hängen på hassel (Corylus avellana)

Frost i luften

Det har nu varit de första frostnätterna över Östarp och med det så är hösten verkligen här! Ett visst vemod infinner sig men det finns också fantasiskt mycket att njuta av under denna tid. Färgerna är så starka och varma. När solen lyser fylls mitt hjärta av glädje över all färgprakt. Och hela tiden förundras man över allt liv som hela tiden är i farten. Både växterna och djuren!

Fjäril på anisisop`Blue Fortune´(Agastache)

En frostglittrande sittbänk

Frostnypen praktfunkia`Fried Bananas´(Hosta crispula)

Diplomet från år 1915

Det sitter ett vackert diplom på väggen i vävkammaren. Det är Skånska Trädgårdsföreningen som utdelat ett tredjepris för den vackra trädgården till Jöns Persson. Det gör mig lite förbryllad att det är Jöns som mottagit priset och inte Hanna. De släktingar som beskrivit och berättat om Jöns och Hanna säger att det var Hanna som skötte om trädgården och att hon alltid blev så glad för de nya plantor hon kom över. Jöns var däremot den som med öm hand tog hand om gårdens djur. Vad vet jag, kanske var det en felskrivning på diplomet? Eller en fråga för genusforskning?

Skånska Trädgårdsföreningens diplom från 1915.

Jöns Persson (1861-1923)

Hanna Jöns Persson (1850-1922)

Samling vid brunnen

I brunnen hämtades det livsviktiga vattnet. Där skrämde man barnen för brunnsgubben som kunde ta de små om de var oförsiktiga och klättrade upp. Gamlegårds brunn har genom åren bytt utseende men den har ändå en tilldragande effekt oavsett årtal och trots att den i dag är utan vatten. Titta även på husfasadens olika utseende, ibland syns de tjärade bjälkarna och ibland är de överkalkade. Även detta ett mode som förändras genom tiderna.

Två fina herrar och en brunn. Foto Georg Karlin 1922

Samling vid brunnen. Fotograf okänd 50-talet?

Pigan berättar om brunnsgubben. Fotograf Viveca Ohlsson 2008

Akta dig för brunnsgubben!

Ett mysterium är löst…

Jag har funderat så på en mycket speciell Kärleksört som växer i en av rabatterna. Den hittades i utkanten av trädgården, kanske en rymling! Jag hade aldrig sett en sådan växt tidigare med dess mycket speciella blad. I skolan hade vi växtmateriallära där Röd kärleksört (Sedum telephium) ingick. Jag satte mig för att söka efter olika sorter via datorn och plötsligt dök en bild upp! Det var kärleksörten från Östarp! Gissa om jag blev glad. Dess latinska namn är Sedum telephium ssp fabaria.

Röd Kärleksört (Sedum telephium ssp fabaria)

Flickiga blad på röd kärleksört (Sedum telephium ssp fabaria)

Månstenar

En kvinna berätta för mig om sin gamle far som hade samlat ihop en hög med konstiga stenar i sin trädgård. När hon såg vår kulle med stenar blev hon förvånad och ville dela med sig av sin berättelse. Hennes far kallade stenarna för månstenar. Han var inte den enda… Nu vet jag att detta var en vanlig företeelse och en slags trädgårdsdekoration. Man samlade ihop ovanligt formade stenar och ibland lades dessa i högar som bildade ett stenparti. Ibland placerades de vid bersån. Stenarna bär spår av fossiler och kan därför se otroligt mystiska ut. Jag förstår att man kunde tro att de kom från månen!

Månstenarna

Månstenarna

Kaukasiskt fetblad `Purpurteppich´(Sedum spurium) planterad mellan månstenarna.

Kaukasiskt fetblad `Purpurteppich´(Sedum spurium) planterad mellan månstenarna.

Dagens blomma – Röd rudbeckia/Röd solhatt

Detta är inte den rätta solhatten som kan användas för medicinskt bruk vid förkylning. Om någon vet vart jag kan få tag på en sådan planta, så hör av dig till mig! Detta är däremot den oemotståndliga Röd solhatt eller Röd rudbeckia som en del kallar den (trots att den inte tillhör Rudbeckia-släkten). Denna blomma bär namnsorten `Magnus´. Jag vill ha den i trädgården trots att den kanske inte borde vara där. Det är en hyllning till växtförädlaren Magnus Nilsson från Påarp i Skåne, som kämpade under många år för att få fram just denna sort med mer utstående kronblad. Jag är galen i denna blomma! Och den behövs i höstrabatten.

Röd solhatt (Echinacea purpurea)

Röd solhatt (Echinacea purpurea)

Röd solhatt (Echinacea purpurea)

En museivärds uppdrag…

… handlar främst om att möta alla ni trevliga besökare som kommer till gården. Men genom årens lopp består också ett annat viktigt uppdrag! Och det är att ta hand om ogräset på innergården eller framför porten (den så kallade stenoren). En del beundrar vårt slit, andra säger att det var bättre förr – men jag vet inte – titta på bilderna och se själva. Då som nu är det hur som helst ett oerhört tålamodskrävande arbete! Och giftiga preparat vill vi inte hälla ut på vår gård!

Museivärd som ogräsrensar. Foto G Hultzén 1949

Museivärden rensar ogräs på stenoren år 2010.