Ett långsmalt trädgårdsland med jordgubbar? Fotograf: Georg Karlin 1922.
Jag har visat den här svartvita bilden tidigare med nysatta små träd, två personer i bakgrunden och ett trädgårdsland med små plantor som jag tror har varit jordgubbar. Bilden visar platsen mellan jordkällaren och kaffebersån där det på senaste tiden bara varit ett hav av snöbärsbuskar och torpspirea. Redan förra året föddes min tanke på att försöka ta ner detta buskage för att återskapa det där landet med bär. Det skulle kunna bli en utmaning men inte alltför omöjlig! När vi förra terminen skulle bestämma oss för ett examensprojekt på min utbildning så bestämde jag mig för att satsa på detta. Jag har under hösten varit där en dag i veckan för att gräva och det har verkligen varit stunder där jag nästan har gett upp. Men nu under denna vecka så har det verkligen tagit fart. Jag har dels kunnat lägga extra tid på att gräva och dessutom har jag haft god hjälp av mina kollegor på Kulturen, tack Ingegerd, Bengt och Ivan! Området som ska bli trädgårdsland är kanske inte mer än 15 kvm men att gräva rötter tar tid, kräver tålamod och noggranhet. Det är tur att jorden på Östarp är lätt och fin sandjord! Projektet är långt från färdigt, nu ska jag söka efter rätt sorts plantor, det lutar faktiskt mer åt vanliga smultron, parksmultron och smulgubbar. Men om någon därute har en jordgubbssort av äldre modell så är jag tacksam för tips. Enligt POM (Programmet för odlad mångfald) så var det inte så vanligt med jordgubbar hos bönder i början av 1900-talet. Men vem vet, Hanna lär ha haft en kontakt just på Alnarps lantbruksuniversitet så kanske hon hade kommit över några plantor?
Vy över jordgubbslandet innan grävningen påbörjades
De första rötterna är borttagna
Äntligen börjar ytan växa, fritt från rötter Foto: Ivan Bakran
Ivan, IT-tekniker som för en dag blir trädgårdsarbetare
Ahaa jag ser ju nu att ni är på mycket god väg redan! Både med gubbar och äpplen. Som du skriver så finns många exotiska växter och träd i Hannas samlingar så det är kanske inte så ovanligt om hon hade bärland också. (Förresten, står kanadensaren fortfarande kvar?)
Ja, det är en hel del på gång i trädgården och det är roligt att se hur formen och funktionerna i Hannas trädgård träder fram. Det kommer givetvis att ta sin tid innan allt ser riktigt bra ut, men jag vet att Ingegerd och jag kommer att kämpa tappert vidare. Jag gissar att kanadensaren är douglasgranen (Pseudotsuga menziesii) som du tänker på? Nej tyvärr var vi tvugna att ta ner den förra våras efter att vår arborist dömde ut den. Den hade en rejäl röta ett par meter upp på stammen efter att ha tappat en gren. Den lutade svagt över Gamlegård så det fanns inte mycket att välja på. Stubben finns dock kvar liksom stockarna. Min förhoppning är att de kan återanvändas och bli till sittbänkar i trädgården. På så sätt kan den då leva kvar…