På Östarp frodas inte bara växterna utan även djuren. Ladusvalorna har nu sin andra kull med ungar i Gamlegårds häststall, Linderödsgrisarna tar emot framför porten, fjärilarna dansar från blomma till blomma, bina likaså. I hagarna finns kossor, får och små söta hästar och lyssnar du så hör du tuppen gala från Möllegården.
Ladusvalornas bo i häststallet
Syskonen Mirabelle och Trolle
Fjäril på oregano
Minishetlandsponny och Gotlandsruss
Äkta stormhatt (Aconitum napellus)
Äkta stormhatt (Aconitum napellus)
Äkta stormhatt (Aconitum napellus)
Stolt står nu stormhatten och lyser med sin intensiva blå färg. Lika hög som stockrosorna trots den lätta och sandiga jorden. En växt som kräver respekt eftersom den är giftig, förr användes den till att förgifta pilar som sedan kunde användas vid jakt av vargar! Intill växter släktingen trädgårdsstormhatt av namnsorten `Bicolor´. En gammal sort som skiftar i vitt och blått, den lär ha sålts i plantskolorna sedan i början av 1900-talet.
Trädgårdsstormhat `Bicolor´(Aconitum x cammarum)
Trädgårdsstormhat `Bicolor´(Aconitum x cammarum)
Skräppost i inkorgen?
Nej, vi har inga papperskorgar omkring gårdarna på Östarp. Genom att ni som besöker området och trädgården tar med er det skräp som blir över vid fikapausen eller picknicken så hjälper ni oss att spara en utgift för sophämtning. Dessutom finns det soptunna vid gästgivargården! De flesta tar med sig skräpet så att paradiset förblir lika underskönt. Men ni som stoppade skräp i brevlådan – ni får faktiskt tänka en gång till. Och till alla ni som fortfarande röker: ta med fimpen hem, den gör mig och paradiset så ledset!
Skräp i brevlådan
Kulturens Östarp - ett paradis på jorden. Foto: Lars Westrup
Luktärt på tröskel
… in till drängkammaren ligger en bukett luktärt. Jag tänker på Elna och Kerstin som var pigor på gården år 1850 när Hanna var nyfödd. Tänk om de var förtjusta i drängarna och lämnade en nyplockad bukett som kärleksbevis? Vad tänkte drängarna i sin lilla kammare och hur var det att leva, arbeta och bo här på gården? Jag vet inte, men jag fantiserar…
Luktärt `Old spice´(Lathyrus oduratus L.)
Luktärt `Old spice´(Lathyrus oduratus L.)
Luktärt `Old spice´(Lathyrus oduratus L.)
Trädgårdsnattviol (Hesperis matronalis)
Vild, vacker och ljuvligt doftande sprider sig denna blomma precis där den vill. Det är en tvåårig ört som ibland blir perenn genom att skjuta rotskott från rotstammen. Detta är en gammal allmogeväxt som har odlats i Sverige sedan 1600-talet.
Kom gärna till trädgården på kvällen när trädgårdsnattviolen blommar som mest, dvs. runt midsommar. Då doftar den ljuvligt!
Blommorna kan ätas i en sallad eller användas som vacker dekoration på en somrig tårta.
Trädgårdsnattviol (Hesperis matronalis)
Röda vinbär `Röda holländska´(Ribes rubrum)
I början av fruktträdgården kan man hitta några buskar som lyser med röda bär. Det är röda vinbär som här är av sorten `Röda holländska´. På Hannas tid plockades säkert bären och förvandlades till gelé, saft och sylt. Troligtvis sparades dem i jordkällaren för att ätas under de kalla vintrarna.
Jordkällaren under snötäcke 2010
Buskarna ger långa klasar likt ett vackert halsband. Om du vill får du gärna provsmaka. Jag själv plockade en hel bytta för att koka sylt. Den kan jag nu äta på min mans goda pannkakor.
Vinbärssylt på pannkaka
Plommonlunden med trädgårdsgång 1956
Kulturens revisorer på promenad i fruktträdgården 1962. Lägg märke till de välansade gångarna.
Så småningom har färre fötter trampat på gångarna och de har bitvis näst intill försvunnit. Nu har vi påbörjat att gräva fram gångarna igen och det har varit varmt och slitigt.
Gång på gång i plommonlunden
Gång på gång i plommonlunden
En gång till - i plommonlunden - från andra hållet.
En gång till - i plommonlunden - från andra hållet.
Gången in i engelska parken
Breddad gång vid bokhäcken (Ingegerd Berlin i bakgrunden)
Teresa Montesino och Ingegerd Berlin gräver gångar
Riktig kvinnokraft! Vi gräver för hand!
Humle (Humulus lupulus)
Numera finns det i trädgården bara tre humlestörar där humlen villigt klättrar. På ett gammalt vykort från Östarp kan jag däremot se att här har funnits en hel humlegård. Ja, det var ju inte något ovanligt eftersom bönderna var ålagda att odla humle till den viktiga ölbryggden. I Jan-Öjvind Swahns bok ”Boken om kryddor” kan jag läsa att man år 1474 skulle ha minst 200 humleplantor, och att det var ett folknöje där både barn och vuxna kunde delta när humlekottarna eller kopporna skulle plockas inför torkning.
Men de kunde även användas till att läggas i en linnepåse som lades under kudden för att ge bättre sömn.
Gamlegård med humlegård
Kinesisk smörboll `Golden Queen´ (Trollius chinensis)
Som en eldslåga eller en tuff punkare lyser den Kinesiska smörbollen. Kanske är det tveksamt om den hör hemma i denna allmogeträdgård, men den är så häftig och glad att den just nu får pryda sin plats. Dessutom tror jag att Hanna – som gillade vackra blommor och starka färger – gladeligen hade planterat den med samma självklarhet som hon vävde sina vackra skånska färgstarka textilier.
Kinesisk smörboll `Golden Queen´ (Trollius chinensis)
… men vissa saker består.
Gamlegårds trädgård har förändrats mycket under museets skötsel. En del har försvunnit och en del har kommit till. Det är oundvikligt i en trädgård. Jag har tittat på en hel del av de gamla arkivbilderna som finns på museet. Bland annat bilden på mannen som står framför den jättehöga buxbomshäcken som frös ner under de kalla vintrarna under andra världskriget. (Tänk om någon vet vem mannen är?) Tittar man noga på bilden ser man också en ring av Hosta tillsammans med ett jättehögt päronträd. Päronträdet är sedan länge försvunnet och gräsmattan är uppgrävd och har blivit ett vackert blomsterland. Buxbom har återplanterats, men Hostan har bestått. Det är svindlande.
Päronträdet och den höga buxbomshäcken ca 1921
Solrundningen 2010. Foto: Viveca Ohlsson
Hosta och luktärtstorn