Gott nytt år

När nu de sista timmarna återstår av detta år och många med mig säkert funderar på vad året 2010 har innehållit och vad 2011 ska erbjuda så vill jag i alla fall säga tack…till dig som besökte Östarp under året…till dig som läst mina inlägg på bloggen…till dig som vill komma på besök nästa år. Jag vet i alla fall att jag kommer att få bli trädgårdsmästare för Kulturens vackra park i Lund och Kulturens Östarp! Det kommer att bli spännande, utmanande och säkert ganska knepigt emellanåt. För även om jag i mitten av maj får kalla mig trädgårdsmästare så är inte min skola slut för det. Då ska jag vara modig nog att stå på egna ben men erfarenheten kommer med åren, att odla och sköta om det som växer och lever är en evig skola! Som avslutning skickar jag med en rosenbukett från sommarens trädgård vid Gamlegård. Just nu vilar dem under ett täcke av snö men tiden går fort och snart är dem där igen i all sin skönhet!

Rosenrabatten i renaste vitt

Maiden's Blush (Rosa x alba)

Hippolyte (Rosa gallica, Rosa rubra)

Henri Martin (Rosa centifolia muscosa)

Little White Pet (Rosa Sempervirens)

Midvinternattens…

..köld är hård, stjärnorna gnista och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.

Alla sova i enslig gård

Står där så grå vid ladugårdsdörr, grå mot den vita driva, tittat, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta över en underlig gåta. För sin hand genom skägg och hår, skakar huvud och hätta – ” nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta” – slår som han plägar, inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, går att sköta sin syssla.

" ...går att sköta sin syssla".

Går till visthus och redskapshud, känner på all låsen – korna drömma vid månens ljus sommardrömmar vid båsen.

"...korna drömma vid månens ljus"...

Glömsk av sele och pisk och töm Pålle i stallet har ock en dröm: krubban han lutar över fylls av doftande klöver. Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova där inne.

"Går till stängslet för lamm och får..."

Går till hönsen, där tuppen står stolt på sin högsta pinne. Karo i hundbots halm mår gott, vaknar och viftar svansen smått, Karo sin tomte känner, de äro goda vänner.

"Karo sin tomte känner..."

Tomten smyger sig sist att se husbondfolket det kära, länge och väl han märkt, att de hålla hans flit till ära; barnens kammare han sen på tå nalkas att se de söta små, ingen må det förtrycka: det är hans största lycka. Så har han sett dem, far och son, ren genom många leder slumra som barn; men varifrån kommo de väl hit neder? Släkte följa på släkte snart, blomstrade, åldrades, gick – men vart? Gåtan som icke låter gissa sig, kom så åter!

"...nalkas att se de söta små..."

Tomten vandrar till ladans loft: där han har bo och fäste högt på skullen i höets doft, nära vid svalans näste; nu är väl svalans boning tom, men till våren med blad och blom kommer hon nog tillbaka, följd av sin näpna maka.

"...nu är väl svalans boning tom..."

Då har hon alltid att kvittra om månget ett färdeminne, intet likväl om gåtan, som rör sig i tomtens sinne. Genom en springa i ladans vägg lyser månen på gubbens skägg, strimman på skägget blänker, tomten grubblar och tänker. Tyst är skogen och nejden all, livet där ute är fruset, blott från fjärran av forsens fall höres helt sakta bruset.

"...livet där ute är fruset..."

"...höres helt sakta bruset..."

Tomten lyssnar och, halvt i dröm, tycker sig höra tidens ström, undrar, varthän den skall fara, undrar vart källan må vara.

"...tycker sig höra tidens ström,"

 

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.

"...snön lyser vit på taken".

"Endast tomten är vaken."

Och med hjälp av Viktor Rydbergs underbara saga om ”Tomten” och med en fantastisk insatts av mina tomtar (det var 13 minusgrader på Östarp när vi fotade) kan jag nu varmt önska alla en GOD JUL!!

God Jul från Östarp

TV-inspelning

När maj grönskade som vackrast så hade Gamlegård besök av ett filteam från SVT. Märkliga fantasy-varelser som både var goda och onda. Under hösten har man kunnat följa serien som heter Barda och är en fantastiskt spännande och roligt äventyr för barn i 9-12 års åldern. I varje avsnitt får två barn vara med och kämpa mot det onda för att det goda ska segra i landet Barda. Vill du också se så kan man gå in på SVT play och se alla avsnitt som gått. I del 2 finns Gamlegård med extra mycket, då har gården förvandlats till Värdshuset Utposten där häxor och andra hemska varelser rör sig.


Dagens växt – Fläder

På västra sidan av Gamlegård, ner mot Röddeå står två gamla knottiga fläderträd. I sina vinterskrudar ser de nästan ut som varelser från en annan tid. Och jag kan plötsligt förstå varför människorna förr i tiden gav flädern en mycket betydelsefull roll. Här i Skåne kallas den även för ”hylle” och visst kan jag se ”hyllemor” framför mig, ett kvinnligt väsen som man skulle visa respekt för. Skulle man ta en gren från flädern fick man först be henne om ursäkt, annars kunde hon göra så att man fick ”hylleskåll”, det vill säga att man fick utslag på kroppen! Men flädern skyddade också mot mycket som var ont, den gav skydd mot trollkunniga, mot sjukdomar, mot råtter och ohyra. Dessutom kunde den användas till mycket som var gott, saft och sylt. Men också som medicin mot förkylningar, magont eller hudproblem.

På västra sidan av Gamlegård hittar du fläderträd

Fläder (Sambucus nigra) i vintervila

Den gamla fläderns lavklädda grenar

En jätte i trädgården

Jag har en jätte i trädgården. En mycket tystlåten sort som ännu inte har gett mig sitt namn. Det kan vara ganska besvärande, att inte veta någons namn! Jag har försökt att kramas för att göra jätten lite mer pratsam… men jag lyckades inte så bra! Mina armar var för korta, jag kom inte riktigt runt. Men någon dag när jag får besök av skolelever, då ska jag fråga dem om de vill hjälpa mig att kramas. Jag har sökt efter spår runt jättens plats för att kanske hitta bevis på vem den är, men det har också misslyckats hittills! Men en dag ska jag be någon klättra upp på jätten och be den om lite barr… Det kommer att avslöja vem den är! Har du nu gissat vilken typ av jätte jag har? Titta på bilderna så får du se! 

Vem är du? Av släktet Abies - ädelgran

Den mäktiga stammen på ädelgranen

Skyltar

Har ni tänkt på alla skyltar som finns runt omkring oss. Kanske, kanske inte? Jag insåg häromdagen att Kulturens Östarp har många fina och ovanliga skyltar. Titta på de som jag hittade på min vandring!

Sommar och vinter på en gång!

Östarpshallen invigdes anno 1960

Gästgivarens fina matskyltar

En inbjudande matupplevelse

På Östarp vandrar man till fots

Skylten finns i korsningen mellan Gamlegård och Möllegården

Träskyltar framför gästgivargården

När nöden kallar

Var fanns toaletten på Hanna och Jöns tid? Ja, den fanns ju inte inomhus brukar jag förklara för de barn som undrar. De hade förstås ett dass på sidan om gården, vart exakt vet vi kanske inte, men idag har vi tre fina dass i rad och dörrarna pryds av vackra hjärtan. Men när jag pulsar fram i snön en vinterdag  år 2010 så kan jag inte låta bli att fundera över hur kallt det måste ha varit att gå ut till dasset i kylan!

Om nöden tränger på, leta efter hjärtat!

Att gå på dass i snö, brr...kallt!

Perenner i vila

En välförtjänt vila har nu inträtt i trädgården vid Gamlegård. Perennerna är mjukt inbäddade och jag passar på att titta på växternas fröställningar och tänker på hur de såg ut i somras när de stod i sin prakt. Men allt har sin tid och alla stadier har sin skönhet!

Vinterland

Tänk att det har kommit så mycket snö här i Skåne, trots att det bara är i början av december. Visst stället snön till med många problem och orosmoment! Men så som det har varit idag på Östarp så förlåter man allt när det vackra vinterlandskapet möter ens syn! Jag var den enda som uppenbarligen hade gått runt i den djupa snön. Nej, förresten, jag såg allt en del spår av andra, tvåbenta vänner med vingar och en del fyrbenta vänner.

Advent – en tid av väntan

Jag önskar er alla en skön första advent! Många är säkert ute för att titta på julskyltningen i alla julpyntade butiksfönster. En del kanske befinner sig på Kulturens Julstök, en härlig tradition där julstämningen är hög. Andra tar det kanske bara lugnt tillsammans med vänner och familjer! Jag själv tänker ta det lugnt i värmen av några ljus, tillsammans med min familj.

På Hanna och Jöns tid, på Gamlegård, tände säkert Jöns sin stallykta för att titta till djuren i stallet. En tid av väntan tog vid för både människor och djur. En mörk årstid där stearinljusen och elden var den enda ljuskällan!

Stallykta framför bakugnens lucka

En värmande eld