Förra sommaren satte jag ihop en växtförteckning över de växter som jag hade hittat i trädgården. Jag förundrades av att det inte tycktes finnas några påskliljor eller pingstliljor i denna trädgård. Kanske hade det funnits men att de helt enkelt hade tynat bort. Men så i år möter jag plötsligt två blommande pingstliljor när jag som bäst vårstädar den stora rabatten i prydnadsträdgården. Vilken överraskning! Blommade de förra året också, fast att jag missade dem eller har de plötsligt bestämt sig för att visa sig igen? Inte vet jag, men glad blev jag hur som helst. Jag sitter nu och funderar på om det kan vara sorten Narcissus poeticus `Recurvus´men jag är tveksam. Just `Recurvus´ska ha bakåtlutade kronblad och det tycker jag nog passar in men jag är ändå lite fundersam. Kanske någon är bättre än jag på att bedömma vem som bor i rabatten? Hur som helst så är de två pingstliljorna vackra!

Är detta Narcissus poeticus `Recurvus´?

Pingstlilja (Narcissus poeticus)

När rabatterna nu snart är vårstädade i Gamlegårds trädgård så hittar man de där överraskningarna som gör en bara så lycklig. I en jättehög med boklöv myste några backsippor, Pulsatilla vulgaris, i den varma vårsolen. Med sin ludna päls ser de så mjuka och lena ut att man bara måste klappa dem försiktigt för att uppleva deras mjukhet. Det är som att smeka kinden på ett litet barn, man blir helt enkelt kär! Från topp till tå… Jag läser i min perennabok; Perenner – Inspiration, skötsel, lexikon av Marie och Björn Hansson, att den nämns i litteratur redan på 1600-talet. Kanske främst som vildvuxen art… Nu finns det många söta varianter och jag vill gärna ha dem alla!

Backsippa `Alba´(Pulsatilla vulgaris)

Se fjunigheten på backsippans stjälk till vänster i bild

En lysande röd variant av backsippan ´Röde Klokke´(Pulsatilla Heiler-hybrider)

Backsippa ´Röde Klokke´(Pulsatilla Heiler-hybrid)

Dagens blomma lär ha kommit till Sverige under 1300-talet med en väpnare till den Heliga Birgitta, det är därför som de finns  i ett ”blomsterhav” vid Vadstena kloster. Det finns alldeles för få snöklockor Leucojum vernum i Gamlegårds trädgård. Än så länge har bara ett par tittat upp i den halvmåneformade rabatten med lavendelkant. I samma rabatt växer även liljonkonvaljer Convallaria majalis, ljuva lejongap Anthirrinum majus samt en av mina favoritlökar kungsängsliljan Fritillaria meleagris. Men de får man vänta på ännu ett tag! Jag funderar på om snöklockorna borde byta växtplats för jag tror inte att de trivs riktigt där de är placerade. Jag tänker på det hav av snöklockor som jag beskådade i Alnarps park för ett par veckor sedan när jag befann mig där på praktik hos trädgårdsmästare Fredrik Tauchnitz (tack Fredrik för ett par mycket givande veckor!). Ett sådant hav av snöklockor vill jag också ha i Gamlegårds trädgård! Och på Alnarp står de i deras woodland med träd och buskar som skydd. I rabatten är de givetvis söta men kanske inte skyddade på det sätt som de behöver.

Helt ensam står den här snöklockan (Leucojum vernum) med gula fläckar på klockans spetsar.

Snart tittar min favorit kungsängslilja (Fritillaria meleagris) fram. Längtar!

Jag måste verkligen beundra POM´s (Programmet för odlad mångfald) arbete som pågått under många år nu med alla handa upprop till Sveriges befolkning. Det hela har ju handlat om att bevara och samla in växter som av olika anledningar är en del av vårt kulturarv och som man vill rädda till eftervärlden. Deras insamlingperiod tog slut vid årsskiftet och nu genomförs säkert en hel del slutdokumentation och förhoppningsvis ska en del av de insamlade växterna även kunna upp förökas så att de kan komma till försäljning. Är du intresserad så läs mer på POM´s hemsida: www.pom.info

Jag själv är ytters glad efter att äntligen ha löst ett mysterium, tack vare POM´s bok om ”Att inventera lök- och knölväxter”. Det handlar om en otroligt söt lökväxt som förra våren fångades med min kamera i Gamlegårds trädgård. Jag hade aldrig tidigare sett en sådan blomma och har inte riktigt kunnat reda ut vad den hette… Men nu vet jag att det är en italiensk blåstjärna Hyacinthoides italica. Denna ursöta lök som blommar i maj och lär vara odlad i Norden sedan 1600-talet! Jag undrar så när den planterades vid Gamlegård? 

Italiensk blåstjärna (Hyacinthoides italica)

Nu när det mesta är en enda grå och brun sörja med ihopsjunkna perenner så finns det lite färg kvar på sina håll. Hoppfullt lyser de små lila höstaaster blommorna i novembermörkret. De har verkligen väntat länge på att få utveckla sina blommor, men nu är de här! Släktnamnet Aster betyder stjärna på grekiska och det kan man verkligen förstå. Blommorna ser ut som stjärnor och det kan passa extra bra nu när vi närmar oss adventstider. Höstaster är troligtvis en perenn som funnits odlad i Sverige under lång tid, troligtvis ända sedan 1685.

Höstaster (Aster novi-belgii)

Höstaster (Aster novi-belgii)

Stor höstanemon`Königin Charlotte´(Anemone x hybrida)

Långt in på den skånska hösten blommar denna skönhet. Så skir men ändå så tuff. Vid den västra sidan på gården står den i en rabatt som säkert håller den skyddad från allt för hård kyla. Här finns fler tuffingar som har hållt sig länge men just denna `Königin Charlotte´är kanske den som lockar mig mest. Det är dessutom en mycket gammal sort som lär ha funnits med sedan år 1898.

Stor höstanemon`Königin Charlotte´(Anemone x hybrida)

Jag har funderat så på en mycket speciell Kärleksört som växer i en av rabatterna. Den hittades i utkanten av trädgården, kanske en rymling! Jag hade aldrig sett en sådan växt tidigare med dess mycket speciella blad. I skolan hade vi växtmateriallära där Röd kärleksört (Sedum telephium) ingick. Jag satte mig för att söka efter olika sorter via datorn och plötsligt dök en bild upp! Det var kärleksörten från Östarp! Gissa om jag blev glad. Dess latinska namn är Sedum telephium ssp fabaria.

Röd Kärleksört (Sedum telephium ssp fabaria)

Flickiga blad på röd kärleksört (Sedum telephium ssp fabaria)

Detta är inte den rätta solhatten som kan användas för medicinskt bruk vid förkylning. Om någon vet vart jag kan få tag på en sådan planta, så hör av dig till mig! Detta är däremot den oemotståndliga Röd solhatt eller Röd rudbeckia som en del kallar den (trots att den inte tillhör Rudbeckia-släkten). Denna blomma bär namnsorten `Magnus´. Jag vill ha den i trädgården trots att den kanske inte borde vara där. Det är en hyllning till växtförädlaren Magnus Nilsson från Påarp i Skåne, som kämpade under många år för att få fram just denna sort med mer utstående kronblad. Jag är galen i denna blomma! Och den behövs i höstrabatten.

Röd solhatt (Echinacea purpurea)

Röd solhatt (Echinacea purpurea)

Röd solhatt (Echinacea purpurea)

Vilken kraft och skönhet denna ettåriga ört innehåller. Redan på de gamla grekernas och romarnas tid ansågs gurkörten inge lugn och mod. Färgen lär ha tilltalat Ludvig XVI så till den milda grad att han lät plantera örten vid slottet i Versailles. I Gamlegårds trädgård gömmer den sig och vill inte riktigt visa sig förrän nu, lite senare på säsongen. Men vad gör väl det? I dessa förkylningstider kan jag plocka några blad och göra en kopp te. Det lindrar och sänker febern om den rasar i kroppen. Och har du smakat på blommorna? De smakar verkligen gurka!

Gurkört (Borago officinalis)

Gurkört (Borago officinalis)