Vi har fått nya hjälpredor på Östarp. Fyra mycket försiktiga och skygga gula ankor har sedan några veckor flyttat in i det gamla båset för gäss. Än så länge har de fått stanna inomhus eftersom Annika (som numera bor på Möllegården och ska ta över alla djur åt oss på Kulturen, toppenbra!) behöver få dem lite mindre rädda. Sedan ska de också få komma ut och hjälpa oss att äta upp insekter som kan skada trädgårdens växter. Det ska bli spännande att följa dessa ankor som är en ras som jag inte alls har känt till. Nu när jag har läst på lite om dem så vet jag att de framförädlades i början av 1900-talet av en Måns Eriksson från Svalöv. Han i sin tur hade hittat några gula ankor i kurorten Mölle på den skånska västkusten. På 1920-talet standardiserades rasen och har sedan dess alltså betraktats som en svensk lantras. Under 1970-talet trodde man att de var utdöda men då hittades en gårdsflock i Billinge.

Deras fjäderdräkt är brunaktigt gul och de har orange ben och en grönblå näbb. Honorna värper en hel del ägg, det sägs att det kan bli ett hundratal per säsong. Det ska bli kul att se vad som händer med våra ankor till kommande vår och sommar.

Östarp består ju inte bara av Gamelgårds underbara trädgård utan också av Möllegården och den ännu mer gömda och lite glömda Alriksgården. I mitten av 1990-talet köptes gården efter att den gamle Alrik hade gått bort. Han hade drivit gården tillsammans med sina två bröder sedan 1930-talet, innan dess var det deras föräldrar som ägde gården. Alrik drev gården med häst under lång tid och många kvarvarande maskiner finns kvar som ett minne från en blomstrande gård. Trädgården var kanske inte det viktigaste i deras vardag men där finns tre bersåer som säkert bjöd in till stunder av ro i en annan så arbetsam vardag! Vi har i dagsläget ännu inte undersökt trädgården allt för mycket, men i slutet av veckan fick i alla fall Annika och Carita från Hvilans trädgårdsmästarutbildning ta de första spadtagen i den höstvilande trädgården. Än så länge har vi inte bjudit in er besökare till gården eftersom mycket behöver rensas och fixas, men jag lovar att vi är på gång både inomhus och utvändigt. Huset vilar på en skatt, nämligen otroligt vackra väggmålningar och tapeter som tar andan ur en. Det är helt enkelt en Törnrosa som sover men som snart kan väckas…

Ja, de har nu hunnit gå i hagen drygt en vecka och de tycks ha funnits sig väl på sin nya plats. Det är fyra kossor och en söt kalv. De är av lantrasen Vänekor som i början på 1990-talet hittades hos en man i Västergötland. Orten heter Väne-Ryr och därifrån har man också tagit namnet på denna ras. Det är en av de sorter som har ett äldre ursprung även om den inte är en ”urko”. Vänekorna är inte så jättestora men har fantastiskt vackra spetsiga horn som ibland böjer sig mot varandra. De är mycket duktiga på att hitta foder på egen hand och nu för tiden hittar man denna sort ofta just på marker som man vill vara extra rädda om. De är de bästa markskötarna som man kan tänka sig, så varsamma och fina att titta på.

Här njuter den svartvita Vänekossan i skuggan av ett träd

Det är typiskt för Vänekossor att ha ett vitt band på ryggradenDen söta kalven är blyg och lite svår att närma sig, men snart ska det nog gå att klappa den

Den söta kalven är blyg och lite svår att närma sig, men snart ska det nog gå att klappa den

Förra lördagen när Monika skulle räkna alla får (inte för att hon ville somna!) för att se så ingen saknades så hittade hon ett nyfött lamm tillsammans med sin mamma. Det fanns två nyfödda lamm till egentligen men de överlevde tyvärr inte. Mamman hade haft det svårt och var mycket medtagen. Lammet har Annika fått mata med flaska och för den som vet hur ofta ett lamm ska ha mat så kan jag lugnt påstå att Annika inte har sovit så mycket de senaste nätterna. Hon är en hjälte tillsammans med Monika som rådde om situationen på bästa sätt! Nu är tackan stark och kan återgå till sin flock och förhoppningsvis kan det lilla lammet äntligen få leka med de andra lammen.

De är förresten nu flyttade så att de syns bra för alla som kommer till Gamlegård.